Författare: Ernst Blixt. Rev 99-01-18 (SxkLan3.rtf) Lurande lanternor En stor del av denna artikel har tidigare publicerats i På Kryss & Till Rors 1998 nr 7. - Till Navigation
Granskning
Under 16 år, från 1975 till 1990,
granskades brister i båtarnas lanternmontering på Båtmässan
i Göteborg. Därvid utdelades sammanlagt 921 anmärkningar.
Rapporter skrevs och sändes till berörda
tillverkare, försäljare, båttidningar, Sjöfartsverket,
Konsumentverket, försäkringsbolag osv.
Granskningen utfördes av Tekniska Kommittén
inom Svenska Kryssarklubbens Västkustkrets.
De påtalade felmonteringarna innebär att lanternornas syfte ej
uppfylls. Det betyder att om ägarna använder dessa båtar
i mörker framkallar de risk för olyckor.
- Syfte
- Syftet med att ha lanternor på båtar är:
båten skall upptäckas vid färd eller vid ankring i mörker.
övriga sjöfarande skall få besked om båtens typ, segel-, motor- eller lotsbåt....
övriga sjöfarande skall få besked om båtens verksamhetsåsom på färd, till ankars, fiske eller bogsering pågår...
övriga sjöfarande skall få besked om båtens ungefärliga kurs. - Syftet med att ha lanternor på båtar är:
Konsekvenser
Lanterna saknas. Exempelvis en segelbåt
med motor som saknar topplanterna. På en sådan skall alltså
motorn stoppas då mörkret faller och endast segling utföras.
Topplanterna eller akterlanterna är bytt till sin motsats. Som förhoppningsvis
är bekant har de olika lysvinklar och ger därför olika information
till övriga sjöfarande. Ej godkända lanternor är monterade.
De kan ha för låg ljusstyrka och därför ej synas på
föreskrivet avstånd. De kan ha felaktiga eller oskarpa gränser
mellan ljusa och mörka sektorer. Lanternor är delvis skymda i
sina föreskrivna lysvinkelområden. I vissa riktningar blir båten
då osynlig eller förefaller vara av annan typ eller ha annan
riktning. I riktigt mörker syns nämligen inte båtarna utan
endast deras lanternor i form av ljusprickar som svävar i ett tomt
intet. Topplanternan sitter på för låg höjd över
sidolanternorna. På avstånd sammanfaller de två skenen
från topplanternan och en sidolanterna i betraktarens ögon till
ett sken och ger alltså fel information.
Brist på resultat
Vad blev resultatet av all rapportering av lanternfelen?
I några fall kunde man på följande båtmässa
finna att tillverkare förstått anmärkningarna, läst
de internationella sjövägsreglerna och rättat till felen.
Men de flesta båtarna hamnade med sina fel ute vid våra bryggor
där de nu kan beses. Vid bryggorna gör de ingen skada men dessvärre
använder en del ägare dessa båtar i mörker och blir
därmed, kanske ovetande, en säkerhetsrisk.
Enligt dagstidningarna händer ju ibland kollisioner mellan båtar i mörker. Någon utredning om lanternmonteringens bidrag härtill har dock ej synts till. Sådana utredningar skulle kanske kunna förhindra nya olyckor.
I båttidningarna brukar finnas reportage om nya båtars förträffliga egenskaper, men där påpekas aldrig att båten ej får användas i mörker därför att någon lanterna kan vara delvis skymd. Trots att felmonteringen tydligt kan ses på en tidningsbild. Bristerna i redovisningen beror kanske på att journalister liksom en del båttillverkare, båtsäljare och båtägare ej känner till de internationella sjövägsreglernas bestämmelser. Dessa bestämmelser är dock lättillgängliga, de säljs för en blygsam slant hos alla sjökortsagenter i form av "Sjöfartsverkets Sjötrafikföreskrifter mm". Där anges även att den befälhavare som bryter mot bestämmelserna skall straffas med böter. Har detta någonsin skett och finns det någon övervakande myndighet?
Inspektion
Varje båtägare som använder
sin båt någon gång i mörker bör inspektera den.
Denna inspektion innebär att verklig lanternmontering jämförs
med kraven som framgår av Sjötrafikföreskrifterna. Som hjälp
kan även nyttjas SXK bok "1000 tips för båtfolk",
tipsen nr 296-299.
Exempel och åtgärder
1. Det finns pulpitar avsedda för
sammansatt sidolanterna, röd-grön, där en metallstång
sitter framför lanternan för att skydda den. Har konstruktören
trott att ljuset kan gå genom stången och ytterligare en nautisk
mil (gäller båt kortare än 12 meter)? Det räcker med
en 3 mm tjock vertikal tråd för att oacceptabelt förkorta
lysvidden . Se SXK-V tekniska rapport om skymda lanternor från 1988.
Åtgärd: Ta bort stången eller byt till två separata
lanternor.
2. Det finns pulpitar avsedda för sammansatt sidolanterna, röd-grön, där metallstänger sitter vid sidan om lanternan, som därför hindras lysa snett bakåt. Det är en överraskning för mången båtvän att både topp- och sidolanternor skall lysa även 22,5 grader akter om tvärs. Och detta mot horisonten även om båten lutar. För segelbåtar krävs vertikala lysvinklar på 25 grader. Den som seglar med större lutning än så får öka den vertikala lysvinkeln i motsvarande grad. Åtgärd: Ett tillräckligt tjockt mellanlägg av trä mellan lanternan och dess fäste kan kanske kanske lösa problemet, annars byte till två separata sidolanternor.
3. Det finns montage av akterlanternan där den delvis skyms av t ex aktersnurra eller dess fäste, akterdäck, badstege, flagga, flaggstång, livboj, jolle, hjärtstock, vindroder, häckvåg... Åtgärd: Flytta det skymmande föremålet eller akterlanternan. Det finns kanske en dugande plats för lanternan åt endera sidan. I annat fall montera den på en lodrät stång med tillräcklig höjd.
4. Det finns montage av topplanternan på en targabåge där den delvis skyms av t ex antenner, radar, vimplar, signalhorn, strålkastare, lucka, besättning, sufflett... Även targabågen själv skymmer då båten lutar. Åtgärd: Flytta lanternan, kanske till en lodrät stång med tillräcklig höjd.
5. Det finns montage av topplanternan och en sammansatt lanterna på en gemensam stång. Avståndet mellan dem kan vara för litet. För den som endast nyttjar "svenskt inre vatten", räcker det enligt föreskrifterna med 0,5 meter mellan lanternorna. Detta vatten finns dock bara vid delar av svenska kusten, se sjökortet. För övriga vatten gäller minst en meters avstånd för båtar kortare än 12 meter. Det större avståndet rekommenderas eftersom vid 0,5 meters mellanrum sammanfaller de två skenen till ett redan på 0.5 nautiska mils avstånd. Åtgärd: Byt stång.
6. Det finns motorbåtar avsedda för mer än 7 knop men bara har en runtlysande vit lanterna. Åtgärd: Montera komplett lanternsats.
7. På segelbåtar med skymmande extrautrustning i masttoppen såsom vindgivare eller antenner kan man ej använda den sammansatta mastlanternan, röd-grön-vit. Det finns dock don för att fästa en vindvisare av typ Windex ovanpå en sammansatt mastlanterna så att den ej skyms. Åtgärd: Byt till annat lanternalternativ.
8. En del segelbåtar förses med rullfock utan att topplanternan flyttas från mastens nedre del. Vid motorgång, med hoprullad fock eller med utrullad fock, blir topplanternan delvis skymd. Övriga sjöfarande kan alltså tolka detta motorfartyg som ett segelfartyg och tillämpa fel väjningsregler. Åtgärd: Flytta topplanternan endera till en stång i fören eller högre upp i masten. Stångalternativet kan bestå av en stång med snabbfäste. Den uppsättes bara vid gång i mörker. Se figur. Fästet måste utföras så att stången ej kan vridas utan så att den alltid får det läge som ger rätt lysvinklar. Om så önskas kan ju en sammansatt röd-grön lanterna också sättas på stången. Vid dagerseglingar slipper man risken att kvadda sidolanternan vid misslyckade tilläggningar. Författaren har haft detta arrangemang. På båtar med partialrigg kan lanternan monteras på masten ovanför förstaget. På andra båtar kan mastens toppbeslag utbyggas framåt och nedåt så lanternan sitter framför staget med rullfocken och nedanför toppbeslaget utan att störa vindgivare mm, se figuren.
9. En godkänd lanterna är märkt "SKxx" eller "NKxx", där xx är de sista två siffrorna i godkännandeåret. Om lanternan är godkänd för aktuell båtlängd och vatten framgår av Sjöfartsverkets lista över godkända lanternor. Förhoppningsvis vet också lanternförsäljarna detta. För eventuella dispensregler för en del gamla båtar se Sjötrafikföreskrifternas avdelning G. Åtgärd: Är lanternorna underkända eller har matta glas som ger oskarp gräns mellan ljus och mörk sektor, byt ut dem.
10. En motordriven båt kortare än 12 meter kan ha en runtlysande vit lanterna i stället för topp och akterlanterna. Sjötrafikföreskrifternas avdelning A, Regel 23. Detta under förutsättning att den ej skyms. Denna runtlysande lanterna fungerar även som ankarlanterna om sidolanternorna släcks. Detta sätt att spara in två lanternor borde vara ekonomiskt intressant. Åtgärd: Om det som skymmer lanternan är t ex en antenn med diameter mindre än 15 millimeter välj en lanterna med sådan optik att lampans glödtråd skenbart breddas. Enligt SXK-V tekniska rapport om skymda lanternor från 1988 har en lanterna med diameter 85 millimeter och denna optik fortfarande tillräcklig ljusstyrka vid detta hinder. Denna optik igenkänns på att linsen har vertikala räfflor eller rutmönster.
11. Det finns båtar där lanternorna har fel lysvinklar därför att lanternornas monteringsplattor sitter snett i förhållande till båtens längd-, tvär- eller lodriktning. Åtgärd: Sätt ett kilformat trästycke mellan lanternan och dess monteringsplatta.
12. Det finns båtar där topplanternans ströljus belyser däck och andra detaljer på båten så rorsmans nattseende störs. En del rorsmän släcker då regelvidrigt topplanternan och lurar övriga sjöfarande. Åtgärd: Montera under topplanternan en skärm som stoppar det nedåtgående ljuset. Sådana skärmar finns i fackhandeln. Välj dock ej en skärm som hindrar lanternan att på föreskrivet sätt lysa snett bakåt. Om det ej är gynnsamt att montera en skärm, sätt i stället topplanternan på en stake nära fören i likhet med figuren till exempel 8.