Så fungerar ballonger och luftskepp
Ballonger flyger enligt principen "lättare än luft",
d.v.s. balllongen är lättare än en lika stor volym
av den omgivande luften. Detta gäller även ballongens nära
släkting luftskeppet. Skillnaden mellan ballonger och
luftskepp är att de senare kan förflyttas mot vinden med
hjälp av en motor medan ballonger följer med vinden.
Ballonger och luftskepp kallas ibland med ett samlingsnamn för
aerostater (eftersom lyftkraften är statisk, dvs den har inget
med luftens rörelse att göra). För övrigt finns ingen speciell
organisation för luftskepp i Sverige utan SBF:s intresseområde är,
trots namnet, alla aerostater.
Typer av aerostater
Man kan åstadkomma den statiska
lyftkraften genom att värma upp luft eller använda en lätt gas.
Man får då alltså följande fyra kategorier:
|
|
Varmluftballong |
Gasballong |
|
|
Varmluftskepp |
Gasluftskepp |
Varmluftballongen är den typ som är absolut vanligast idag.
Luften i ballonghöljet värms med hjälp av en gasolbrännare monterad
ovanför korgen. Man eldar inte hela tiden utan stötvis och kan med hur
mycket man eldar reglera hastigheten i höjdled. För att kunna sjunka
snabbt, eller för att tömma ballonghöljet vid landning, finns det en
ventil i toppen av ballongen som kan öppnas via en lina från korgen.
En ballong flyger med vinden, men det blåser ofta åt olika håll
på olika höjder. Med brännarens hjälp kan man kontrollera sin
höjd mycket exakt. Genom att leta efter olika vindriktningar på
olika höjder kan piloten styra sin ballong rätt.
Varmluftballonger byggs i många olika storlekar och former. De som används
i tävlings/klubb/privatflyg har oftast en lyftkapacitet motsvarande 2-5 personer
medan ballonger i komersiellt passagerarflyg i regel är större (de största tar
upp till 30-talet passagerare!). Man kan också (oftast i reklamsyfte) bygga
specialformade varmluftballonger med allehanda former som ölburkar, kiosker eller
andra prylar. Man får lite annorlunda flygegenskaper och en något mer
svårhanterlig ballong, men garanterat något som väcker uppmärksamhet.
Gasballongen var länge dominerande men är idag sällsynt
(ingen i drift i Sverige idag), av praktiska och ekonomiska skäl.
Gasen som används är helium eller vätgas.
Till skillnad från varmluftballongen är
höljet här inte öppet nedtill utan helt omslutande. Man har dock en liten ventil
upptill där man kan släppa ut lite gas för att sjunka. För att stiga kastar man
av ballast (sand).
En fördel med gasballongen är dess långa räckvidd. Som exempel kan nämnas
den årliga tävlingen Coupe Gordon Bennett där det går ut på att flyga så långt
som möjligt inom Europa. Andra mer extrema flygningar som jorden runt-försök
har gjorts med s.k. Roziére-ballonger, där både gas och varmluft används.
Varmluftskepp finns ett fåtal i Sverige. Som nämnts så fungerar de som
varmluftballonger med skillnaden att de har en motor med propeller för att förflytta
sig mot vinden. Även formen på höljet är anpassad till att röra sig i förhållande
till omgivande luft.
Gasluftskepp är i regel mycket stora och spektakulära farkoster.
De är också den mest ovanliga av dessa fyra typer. De har använts för nyttotrafik i
olika sammanhang - tidiga försök till passagerartransport och mera sentida projekt
inriktade på att frakta gods till svåråtkomliga platser.
|