Yttrande över Klimat- och Sårbarhetsutredningens slutbetänkande

Naturvårdsverket anser att utredningen har gjort en genomgripande analys och faktasammanställning över dagens kunskap om klimatförändringarna och dess effekter och konsekvenser för Sverige. I stora drag bifaller verket de förslag som läggs.

Naturvårdsverket vill särskilt instämma med utredningens slutsatser att:

Sverige kommer att påverkas kraftigt av en klimatförändring och att det är nödvändigt att påbörja anpassningar till klimatförändringarna idag.

Naturvårdsverket tillstyrker förslagen att:

ett nytt statligt klimatanpassningsanslag för förebyggande av naturolyckor inrättas,
länsstyrelserna ges en samordnande roll i det generella klimatanpassningsarbetet. Men, ansvarsfördelningen mellan vattenmyndigheterna och länsstyrelserna behöver klargöras och en eventuell klimatanpassningsdelegation bör ha en representant från vattenmyndigheten. Det bör även förtydligas hur länsstyrelsernas roll kan ges mer stöd i befintlig eller kompletterande lagstiftning.

Naturvårdsverket anser att:

förslaget om att Naturvårdsverket ska ges ansvaret för nationell uppföljning och rapportering av klimatanpassningsarbetet behöver utredas vidare. I denna utredning behöver utöver ansvarsfrågan bland annat förtydligas vad som avses med att myndigheten även ska föreslå ytterligare åtgärder som kan behövas. Naturvårdsverket har idag ansvar för internationell rapportering inom sitt ansvarsområde. Detta ansvar innefattar inte klimatanpassningsarbetet.
det inte är lämpligt att nyttja medel från anslaget 45:1 till finansiering av avtal om renbete. Detta skulle kunna medföra att renbetesrätten urholkas samt kan bidra till ökade konflikter inom gränsområden där renbetesrätt ej föreligger. Om anslaget utökas enligt förslaget är det viktigt att ersättning endast utgår vid år med extremt väder, så kallade katastrofår. Medel från anslaget ska inte gå till att lösa markanvändningskonflikter där renbete normalt förekommer eller har förekommit.
miljöbalken bör ändras så att särskilt viktiga dricksvattenförekomster ges ett bättre skydd. Bland annat med tanke på ökad konkurrens om vattenresurser längs södra Sveriges kuster i ett förändrat klimat. Naturvårdsverket anser att 3 kap. 8 § miljöbalken bör ändras så att även områden med vattenförekomster av vikt för dricksvattenförsörjningen kan förklaras som riksintresse.
ett nytt institut för klimatanpassning inte är motiverat. Vi ifrågasätter inte utredningens slutsats att det behövs en samordning och resursförstärkning för forskning som anknyter till klimatanpassning, men bedömer att det föreslagna institutet inte kommer att kunna fylla alla de behov som finns inom klimatanpassningsområdet. Vi bedömer att målet att uppnå bättre samordning av forskningen kan åstadkommas genom ett nätverkssekretariat eller kansli vars former, roll och hur det kan förstärka klimatforskningen i Sverige behöver utredas närmare.
det är viktigt att miljömålsarbetet förstärks ytterligare som förberedelse inför kommande klimatförändringar. Hållbart nyttjande, långsiktigt bevarande av skyddsvärda miljöer och hänsynsåtgärder i vardagslandskapet samt restaurering av vattendrag och våtmarker tillhör de mest effektiva sätten att minska skadorna från de förväntade klimatförändringarna på biologisk mångfald. Sådana åtgärder utgör en väsentlig del av pågående arbete för att nå miljökvalitetsmålen. Verket konstaterar att utredningen i mycket liten omfattning tar upp dessa frågor samt att förslag härom saknas
försiktighetsprincipen också bör tillämpas i arbetet med att göra samhället mer robust för en framtida klimatförändring, till exempel i samband med planering av ny bebyggelse och andra infrastrukturprojekt.

Läs hela yttrandet (pdf 431 kb)

Kontaktperson: Reino Abrahamsson
Telefon: 08–698 11 96
E-post: reino.abrahamsson(a)naturvardsverket.se