• Tipsa om sidan

Efterbehandling av förorenade områden

Utvecklingen av Sverige som industriland har efterlämnat ett stort antal områden som innehåller föroreningar. Områdena är så förorenade att de riskerar att skada miljön och människors hälsa. Det är framförallt tidigare industrier som har lämnat giftiga ämnen kvar i mark eller vatten.

 

På flera håll i landet är idag de förorenade områdena ett större miljöhot än de pågående miljöfarliga verksamheterna. För att få en giftfri miljö är det viktigt att hitta alla dessa områden. De behöver undersökas, riskbedömas och efterbehandlas på ett lämpligt sätt.

Naturvårdsverket är den centrala myndighet som leder arbetet med efterbehandling av förorenade områden i Sverige. Det är en del av arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.

• • Miljökvalitetsmål för förorenade områden

    Åtgärder skall under åren 2005 – 2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.

• • Vem gör vad inom efterbehandling

    Arbetet är uppdelat mellan olika myndighetsnivåer. En och samma myndighet har dessutom flera olika roller.

• • Läget i landet – efterbehandling av förorenade områden

    Drygt 80 000 områden i landet har man nu identifierat som potentiellt förorenade. Identifieringsarbete är i princip klart. Arbete pågår för fullt med att inventera och därefter, vid behov utreda och åtgärda områdena.

• • Tillsyn över förorenade områden

    Tillsynsmyndigheterna har ett ansvar för att driva krav på sanering och efterbehandling av förorenade områden där det finns ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare.

• • Finansiering av efterbehandling

    Ett förorenat område kan följa ett av två skilda spår på sin väg mot efterbehandling. Om ingen ansvarig för området finns kan efterbehandling ske med statlig finansiering. När en ansvarig finns är det denna som genomför efterbehandlingen.

• • Inventering, provtagning och planering av projekt

    Efterbehandling av förorenade områden är projekt med ofta med större komplexitet än konventionella bygg- och anläggningsarbeten. Olika metoder finns utvecklade för de olika skedena.

• • Riskbedömning

    Bedömning av risker med förorenade områden går ut på att identifiera och kvantifiera riskerna för människa och miljö. Naturvårdsverket har valt att identifiera tre nivåer; riskklassning, förenklad riskbedömning och fördjupad riskbedömning.

• • Naturvårdsverkets vägledning

    En av Naturvårdsverkets viktigaste roller är att vägleda. Vår vägledning omfattar olika faser från inventering till avslutning av ett efterbehandlingsprojekt.

• • Lagstiftning om efterbehandling

    I miljöbalkens tionde kapitel finns bestämmelser om ansvar för utredning och efterbehandling av områden som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

• • Forskning om efterbehandling - Hållbar Sanering

    Hållbar Sanering tar fram och sprider kunskap om sanering och efterbehandling av förorenade områden.