Vattenförvaltning
Sverige har fått ett nytt regelverk och ett nytt arbetssätt när det gäller förvaltning av vatten. Förvaltningen ska ske med utgångspunkt i vattnens naturliga gränser, avrinningsområdena. Målet är att alla vatten ska vara av "god status" senast år 2015, och inget vatten får försämras under tiden. Om de inte uppnår god status, behövs åtgärder.
Förvaltningen av vatten i Sverige har sedan lång tid tillbaka följt administrativa gränser, även om vi haft många vattensamarbeten som utgått från vattensystem. Så samarbetar man till exempel i vattenvårdsförbund och vattenförbund. Ett nytt EG-direktiv, ramdirektivet för vatten, har lett till att alla unionens länder nu organiserar förvaltningen av sitt vatten med utgångspunkt i avrinningsområden.
Ny lagstiftning och nya myndigheter
Ramdirektivets bestämmelser har genomförts i svensk rätt genom:
- förändringar i främst det femte kapitlet i miljöbalken
- förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
- förändringar i förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion
Dessutom pågår arbete med att ta fram föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning. Sverige är sedan år 2004 indelat i fem vattendistrikt som är den juridiska, geografiska och hydrologiska grunden för förvaltningen av vatten. Fem nya myndigheter, vattenmyndigheter, förvaltar var sitt distrikt. Under rubriken "Läs mer" hittar du länkar till lagstiftningen och de nya myndigheterna.
Arbetssätt
Målet för förvaltningen är att alla vatten ska uppnå "god status". Vad som är god status preciseras genom bindande miljökvalitetsnormer. Vattenmyndigheternas arbetssätt är indelat i fem moment. Vattenmyndigheterna ska:
- Beskriva och kartlägga sina vattenförekomster (sjöar, vattendrag, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten). I detta ingår att inventera och analysera påverkan av mänsklig verksamhet samt att genomföra en ekonomisk analys av vattenanvändningen.
- Klassificera nuvarande status på dessa vattenförekomster i förhållande till det som ska uppnås (fastställa miljökvalitetsnormen), och då särskilt beakta om vattenförekomsten är kraftigt modifierad eller konstgjord samt behov av eventuella undantag.
- Utarbeta åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna.
- Övervaka miljötillståndet i de olika vattenförekomsterna för att kontrollera om åtgärder har effekt och utvärdera vilka fortsatta åtgärder som behövs.
- Genom förvaltningsplaner sammanfatta och kommunicera ovanstående process med berörda, såväl allmänheten som myndigheter.
De olika momenten innehåller både naturvetenskapliga och ekonomiska analyser. Arbetet sker i sexårscykler och under processen ska vattenmyndigheterna samverka med kommuner och andra intressenter.
Naturvårdsverkets arbete med vattenförvaltning
Vi har ett ansvar att ta fram föreskrifter, allmänna råd och vägledning för olika moment som rör ytvatten i vattenförvaltningen. Arbetet pågår som bäst. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ett liknande ansvar för grundvatten.
Presentationer, OH-material
Den här OH-presentationen vänder sig till de aktörer som arbetar med vattenförvaltning och andra relaterade arbetsområden eller bedriver utbildning, forskning samt utredningar som berör Sveriges nya vattenförvaltning. Presentationen visar de steg som ingår i processen med att fastställa miljökvalitetsnormer (fortsättningsvis förkortat med MKN) för ytvattenförekomster samt hur MKN sedan styr arbetet vidare inom vattenförvaltningen.
Handböcker och vägledningsmaterial
Handbok 2007:3
Kartläggning och analys av ytvatten - en handbok för tillämpningen av 3 kap. 1 och 2 §§, Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Handboken ska ge vägledning vid arbetet med de grundläggande stegen i förvaltningscykeln för ytvatten. Det innebär framför allt indelning i vattenförekomster och typer, register över skyddade områden, påverkansbedömning samt ekonomisk analys.
Handbok 2007:4
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon - En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp.
Naturvårdsverket har gett ut en handbok för att förtydliga och tolka Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2008:1. Handboken är tänkt att ge övergripande vägledning för klassificering av ekologisk status och ekologisk potential samt bestämmande av kvalitetskrav för ytvatten.
Att identifiera och förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord
Detta dokument är ett sammandrag av ett EU-vägledningsdokument som har tagits fram inom ett europasamarbete. Syftet är att underlätta genomförandet av ramdirektivet för vatten. I vägledningen tydliggör man förutsättningarna för att få förklara vattenförekomster som kraftigt modifierade eller konstgjorda. Detta har betydelse för vilken vattenkvalitet man ska eftersträva då det finns sådana pågående samhällsnyttiga verksamheter med stor fysisk påverkan på vattnen som även fortsättningsvis bör få fortgå, samtidigt som man ska eftersträva rimliga vattenkvalitetsförbättringar.
Att identifiera och förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord, sammandrag från vägledningsdokument nr 4, enligt EU:s gemensamma genomförandestrategi för ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)
Skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön
Faktablad från Naturvårdsverket. Till skillnad mot ”skyddade områden” enligt miljöbalken, har inte alla dessa områden formellt skydd enligt balken. Vattenmyndigheterna ska föra in områdena i register, ta fram normer, övervaka vattnen och vidta åtgärder vid behov.
Rapportering till EU
Naturvårdsverket ansvarar för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur Sverige i praktiken har genomfört ramdirektivet för vatten. Rapporteringen gäller både ytvatten och grundvatten.
Vi lämnade år 2005 en sammanfattande beskrivning, kartläggning och analys av allt ytvatten, grundvatten och kustvatten i Sverige. Dessutom ingick en översyn av mänsklig påverkan och dess effekter, en ekonomisk analys för varje vattendistrikt och en preliminär bedömning av om Sveriges vatten kommer att uppnå de uppsatta målen till år 2015. Du hittar denna rapportering på Vattenportalen.
Den 22 mars 2007 rapporterade Naturvårdsverket de av Vattenmyndigheterna fastställda övervakningsprogrammen till EU-kommissionen. Programmen har till syfte att kontrollera statusen i våra vatten, identifiera åtgärdsbehov och följa upp effekter av åtgärdsprogram. Resultatet av rapporteringen hittar du om du följer länken nedan. Dessutom ansvarar vi för rapporteringen av förvaltningsplaner som ska göras för första gången år 2010 och därefter vart sjätte år.
Information om vattenförvaltning har vi samlat på Vattenportalen. Den är ett samarbete mellan Naturvårdsverket, SGU, Boverket och de fem vattenmyndigheterna.
Kontaktperson: Kerstin Rosen Nilsson
E-postadress: kerstin.rosen-nilsson(a)naturvardsverket.se