• Tipsa om sidan

Områdesskydd

1. Måste jag söka tillstånd om jag vill muddra för att komma in med min båt?

   Beroende av storleken på muddringen krävs antingen anmälan till länsstyrelsen eller ett  tillstånd från miljödomstolen.
   
   Om du vill muddra i en sjö eller vid havet och mindre än 3000 kvadratmeter av bottnen påverkas, anmäler du detta till länsstyrelsen. I ett vattendrag är motsvarande 500 kvadratmeter botten. Mer omfattande muddringar kräver oftast tillstånd från en miljödomstol.
   
   Det finns undantag från tillstånds- och anmälningsplikten. Om du kan visa att inga enskilda eller allmänna intressen skadas, så krävs inget tillstånd. Är du osäker bör du kontakta länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.
   
   Muddring utförs ofta på grunda mjukbottnar. Dessa är samtidigt en typ av livsmiljö som är ekologiskt viktiga och känsliga för störningar, det vill säga av värde att bevara från strandskyddssynpunkt.
   
   Om du får tillstånd till vattenverksamhet från miljödomstolen och området är skyddat enligt strandskyddsbestämmelserna, prövar domstolen även frågan om dispens från strandskyddet. Om området är skyddat enligt strandskyddsbestämmelserna behövs dispens även för de muddringar som ska anmälas till länsstyrelsen.
   
   Muddring av ett vattenområde är vattenverksamhet. Bestämmelserna finns i miljöbalkens elfte kapitel och i ”Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.”
   
   Detta är Naturvårdsverkets tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att vår tolkning ändras. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.
   
   Tillämpliga bestämmelser:
   • 11 kap 9 och 12 §§ miljöbalken (1998:808)
   • 7 kap 18 § miljöbalken

   Läs mer:
   Information på vår webbplats om strandskydd
   Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7
   Vattenverksamhet
   Förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.

2. Vad är skillnaden mellan nationalparker och naturreservat?

   Både nationalpark och naturreservat är rättsliga områdesskydd enligt miljöbalken (1998:808) och syftet är allmänt detsamma - att bevara värdefull natur.

   Bestämmelserna om nationalparker finns i 7 kap. 2-3 §§ miljöbalken och i nationalparksförordningen (1987:938).  Nationalpark är en kraftfullare och mera uppmärksammad skyddsform än naturreservat. Nationalparker måste ligga på statligt ägd mark och regeringen fattar beslut om dem efter medgivande av riksdagen. Det skall vara stora orörda områden som representerar svenska landskapstyper.

   Mer information om nationalparkerna finns på Naturvårdsverkets webbsidor.
   Bestämmelserna om naturreservat finns i 7 kap. 4-8 §§ miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

   Naturreservat är en mer flexibel skyddsform. Skyddet kan ha flera syften: att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter kan också förklaras som naturreservat.

   Naturreservat kan skifta från till ytan små geologiskt eller botaniskt intressanta platser till att täcka större variationsrika områden. Många inrättas för friluftslivet, men det finns exempel på renodlat vetenskapliga naturreservat. Flertalet har dubbla syften. Marken i reservaten är privat eller offentligt ägd, ibland både och.

   Beslut om naturreservat tas av länsstyrelsen eller kommunen. I beslutet ska också finnas med de inskränkningar i rätten att använda marken som kan behövas för att uppnå syftet.

   Läs mer

   • Om naturreservat på vår webbplats 
3. Vad innebär det att ett område har förklarats vara av riksintresse för naturvården?

   Ett område som förklarats som riksintresse på grund av dess natur- eller kulturvärde enligt 3 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön.

   Urvalet av områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna.  Sverige har för närvarande cirka 2000 områden, som förklarats vara av riksintresse för naturvården.

   Vissa områden som har så stora natur- och kulturvärden att de i sin helhet anses vara av riksintresse utpekas redan i lagtexten i 4 kap. 2-8 §§ miljöbalken. Det rör sig främst större kust-, skärgårds- och fjällområden samt älvar.

   I dessa områden får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön bara komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.  Däremot utgör bestämmelserna inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utförandet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för områden som enligt 3 kap 7 § miljöbalken utpekats som riksintressen för utvinning av värdefulla ämnen eller material.

   Dessa s.k. hushållningsbestämmelser har bara direkt verkan vid prövning av exploateringsföretag och åtgärder som i lagens mening innebär ändrad markanvändning (t.ex. att skogsmark ersätts av tätortsbebyggelse). Områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken utgör ofta ett starkare skydd mot exploatering än bestämmelserna om riksintresse.

   Läs mer

   • Om områden av riksintresse på vår webbplats
4. Får vargar finnas i renskötselområdet?

   Ja. Vargar ska tillåtas att vandra in från Finland och förena sig med vargstammen i Sverige och Norge. Enstaka vargar ska kunna leva i renskötselområden. Särskild hänsyn ska dock tas till rennäringen och skyddsjakt bör kunna tillåtas när det gäller vargar som etablerar sig i rennäringens åretruntmarker, enligt riksdagsbeslutet om Sammanhållen rovdjurspolitik.

   Skyddsjakt kan tillåtas enligt 23 a § jaktförordningen (1987:905). Om det inte finns någon annan lösning på problemet och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får jakt meddelas:

   1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse
   2. av hänsyn till flygsäkerheten
   3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
   4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur.

   I vissa undantagsfall kan en tamdjursägare eller vårdare ha rätt att skjuta en varg inom renskötselområde.

   Bestämmelser om detta finns 28 § jaktförordningen (1987:905).

   Läs mer:

   • Om rovdjuren i Sverige.
     
5. Vad menas med en tomtplats - är det samma sak som en fastighet?

   Nej, det är inte samma sak, men ibland sammanfaller de. Tomtplatsen är den privata zonen/hemfridszonen runt ett bostadshus och inom denna gäller inte allemansrätten.

   Om man får en strandskyddsdispens måste myndigheten bestämma hur stor tomtplatsen får vara. Om fastigheten inte är så stor kan fastighetsgränsen samtidigt utgöra tomtgräns.

   För en stor fastighet bör tomtplatsen begränsas till att omfatta endast en del av fastigheten, medan resten är allemansrättsligt tillgängligt. En fritidshustomt bör normalt inte omfatta mer än 2 000 kvm. En tomtplats kan aldrig överskrida någon annan fastighetsägares fastighetsgräns.

   Ett äldre bostadshus som byggts innan det krävdes dispens saknar ofta en formell tomtplatsbestämning. Det har däremot en etablerad hemfridszon. I samband med att dispens söks för någon komplettering ska tomtplatsen bestämmas. Den sammanfaller då ofta med den etablerade hemfridszonen.

   Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

   Läs mer:
   • Om tomtplats och om strandskydd på vår webbplats
   • Läs gärna också miljöbalken om skydd av områden

   Tillämpliga bestämmelser:
   • 7 kap miljöbalken (1998:808)
   • miljöbalkspropositionen (Prop 1997/98:45, Del 2, s 91)
   

6. Får man sätta upp stängsel så att allmänheten inte kan gå längs stranden?

   Om stängslet uppenbarligen är till enbart för att stänga ute allmänheten från ett allemansrättsligt tillgängligt område, så får tillsynsmyndigheten (i det här fallet länsstyrelsen eller den kommunala nämnd som eventuellt tagit över ansvaret) förelägga om att fastighetsägaren tar bort stängslet.

   Om stängslet behövs för betande djur eller liknande kan tillsynsmyndigheten förelägga om att fastighetsägaren ordnar en passagemöjlighet, om området är allemansrättsligt tillgängligt och av betydelse för friluftslivet (s.k. stängselgenombrott).

   Det som gäller för stängsel gäller också för diken.

   Läs mer:
   • Om strandskydd på vår webbplats

   Tillämpliga bestämmelser:
   • 26 kap. 11 § miljöbalken (1998:808)• förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken
   

7. Vart vänder man sig om man vill ha tillstånd att bygga inom strandskyddsområde?

   Länsstyrelsen är den myndighet som har huvudansvaret för strandskyddsdispenser, men har samtidigt rätt att delegera beslutanderätten till kommunen. De flesta länsstyrelser har delegerat åtminstone delar av dispensprövningen till kommunerna.

   Kontakta din kommun eller länsstyrelsen i ditt län. De kan ge besked om vem av dessa myndigheter som beslutar i dispensärendet i fråga. Ofta krävs även beslut enligt andra lagbestämmelser, t.ex. bygglov enligt plan- och bygglagen. Därför bör man redan inledningsvis ta reda på samtliga beslut som krävs och i vilken ordning man bör ansöka om dispens eller tillstånd.

   Läs mer:
   • Du kan läsa mera om strandskydd på vår webbplats

   Tillämpliga bestämmelser:
   • 7 kap 18 § miljöbalken (1998:808)
   • 12 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.
   • plan- och bygglagen (1987:10)
   

8. Vad krävs för att man ska få bygga inom strandskyddsområde?

   Man måste i så fall söka dispens från byggnadsförbudet hos länsstyrelsen eller kommunen. Det varierar vilken myndighet som har rätt att medge dispens, beroende på om länsstyrelsen har delegerat beslutanderätten eller inte för det aktuella området. För att få dispens krävs att det finns särskilda skäl.

   På Naturvårdsverkets hemsida om strandskydd kan du läsa mera om särskilda skäl. De särskilda skäl som nämns där utgår i första hand från att det är situationer där förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv vanligtvis inte allvarligt skadas. Därför måste också en bedömning göras av om förutsättningarna för växt- och djurlivet påverkas på ett sätt som inte kan accepteras. Dessutom ska dispensmyndigheten göra en bedömning av om dispensen i det enskilda fallet, trots att det finns särskilda skäl, är förenlig med strandskyddets syften.

   Vissa byggnader undantas från byggnadsförbudet. Länsstyrelsen kan fatta beslut om att byggnadsförbudet inte ska gälla för byggnader, anordningar och anläggningar som är komplement till bebyggelse på tomtplats, och som ligger längre från stranden än huvudbyggnaden. Vissa länsstyrelser har fattat sådana beslut.

   Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

   Läs mer:
   • Läs gärna också om Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

   Tillämpliga bestämmelser:
   • 7 kap 17 och 18 §§ miljöbalken (1998:808)
   

9. Vad gäller om någon har byggt någonting utan lov inom strandskyddsområde?

   Det förmodligen vanligaste sättet som sådana frågor hanteras på, är att fastighetsägaren uppmanas söka dispens i efterhand. Eftersom det är en straffbelagd handling att utföra dispenspliktiga åtgärder utan dispens, så finns bestämmelser om att myndigheten i sådana fall är skyldig att anmäla åtgärden till polis eller åklagare.

   Om tillsynsmyndigheten inte anser sig kunna ge en dispens enligt strandskyddsbestämmelserna, så har den möjligheter att agera genom miljöbalkens tillsynsbestämmelser. Myndigheten har rätt att förelägga om rättelse, dvs. rikta krav mot fastighetsägaren att han till exempel ska ta bort en olovligen uppförd byggnad eller återställa ett markområde. Föreläggandet får inte vara mera omfattande än vad som är motiverat. Föreläggande får också förenas med vite, dvs. ett fastställt, vanligen ganska högt, belopp som fastighetsägaren måste betala om han inte följer föreläggandet inom angiven tid.

   I sista hand kan myndigheten också förelägga om rättelse på fastighetsägarens bekostnad. Tillsynsmyndigheten ansöker då hos kronofogdemyndigheten om att den verkställer beslutet.

   Att bygga, eller göra andra ingrepp inom strandskyddsområde kan också vara otillåtet på så sätt att verksamheten inte överensstämmer med villkor som angetts i ett dispensbeslut. Även sådana överträdelser brukar ofta hanteras som en dispens i efterhand, men ska enligt bestämmelserna också anmälas till polis eller åklagare.

   Det kan saknas även andra tillstånd än strandskyddsdispens. Exempel på sådana tillstånd är bygglov, marklov, dispens från natur- eller kulturreservatsbestämmelser och dispens från förordnande om skydd för landskapsbilden.

   Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

   Läs mer:
   • Du kan läsa mera om strandskydd på vår webbplats
   • Läs gärna också om Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

   Tillämpliga bestämmelser:
   • 26 kap. 2 § och 29 kap. 2 § p 2 miljöbalken (1998:808)
   • 26 kap. 9 § och 14 § miljöbalken
   • 26 kap. 17 § miljöbalken
   • 29 kap. 2 a § miljöbalken
   

10. Om jag har beviljats strandskyddsdispens - när kan jag börja bygga?

    Ett beslut om strandskyddsdispens vinner laga kraft om det inte överklagas inom tre veckor från det datum då klaganden fick del av beslutet. Även om det inte är uttryckligen förbjudet att sätta igång att bygga innan dispensen vunnit laga kraft, så är det mycket olämpligt. Det kan dels bli fråga om att den sökande lider ekonomisk skada, dels att naturvärden kan skadas på ett sätt som inte går att reparera.

    Vissa åtgärder kräver både strandskyddsdispens och bygglov eller marklov. Därför bör strandskyddsdispens alltid sökas innan bygglov söks, för att inte riskera att bygglovsansökan görs i onödan om dispens inte medges. Ansökningarna bedöms utifrån olika kriterier. En beviljad strandskyddsdispens betyder inte att bygglov kan medges och vice versa.

    Läs mer:
    • Om strandskydd på vår webbplats 

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 23 § förvaltningslagen (1986.223)
    

11. Måste man söka dispens för en brygga?

    Som huvudregel får man inte utan dispens uppföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett strandområde där den annars skulle ha fått färdas fritt. Anläggningen eller anordningen får heller inte väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växtarter. Exempel på en sådan anläggning är enligt förarbetena till miljöbalken just bryggor.

    En brygga kan se ut på många olika sätt och den kan placeras inom områden med helt olika karaktär. För mycket små, enkla badbryggor som inte gör någon åverkan på land eller i vatten, och som inte kan uppfattas som att de privatiserar ett område är det inte självklart att de kräver dispens enligt strandskyddsbestämmelserna.

    I praktiken är det den beslutande myndigheten som avgör om dispens krävs eller inte. Myndigheterna har skäl att vara återhållsamma, både med att avstå från att kräva en dispensansökan och att medge dispens. Myndigheten bör ta hänsyn till att det beslut den tar lätt leder till en oönskad utveckling om fler tillåts göra samma sak. En grundregel bör därför enligt Naturvårdsverket vara att bryggor kräver strandskyddsdispens.

    Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

    Läs mer:
    • Du kan läsa mera om strandskydd och skäl för dispens
    • Läs gärna också om Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 7 kap 16 § miljöbalken (1998:808)
    • prop. 1997/98:45 Del 2 sid. 87

     

12. Krävs strandskyddsdispens för ombyggnader eller tillbyggnader?

    Nej, inte så länge om- eller tillbyggnaden inte leder till att användningssättet ändras. Dispens krävs däremot för nya byggnader och för byggnader som ändras så att de kan tillgodose ett väsentligen annat ändamål än de tidigare har använts till.

    Förbudet gäller även om byggnaden efter ändringen inte upptar större yta än tidigare. Ett exempel kan vara att en sjöbod görs om till fritidshus. Att ändra ett fritidsboende till ett permanentboende innebär däremot inte en sådan ändring som kräver dispens.

    En fristående ekonomibyggnad (som en sjöbod) anses inte privatisera någon mark utöver den yta den står på. En användning som bostadshus – fritidshus eller permanentboende – kräver en betydligt större tomtplats om huset ska kunna utnyttjas på ett rimligt sätt. Ett boende medför därför ett avsevärt större intrång i det strandskyddade området än ett uthus.

    Läs mer:
    • Du kan läsa mera om strandskydd på vår webbplats

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 7 kap 16 och 18 §§ miljöbalken (1998:808)
    

13. Jag behöver muddra och lägga upp muddermassor, för att det är för grunt att lägga till med båt. Måste jag söka dispens för det?

    Muddring och utfyllnad av ett vattenområde är vattenverksamhet som normalt kräver tillstånd från miljödomstolen.

    Om du kan visa att det är uppenbart att inga enskilda eller allmänna intressen skadas, så krävs dock inget tillstånd. Är du osäker bör du kontakta länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.

    Om du får tillstånd till vattenverksamhet från miljödomstolen behövs ingen separat strandskyddsdispens. Om det inte krävs tillstånd till vattenverksamhet i det enskilda fallet ska du söka strandskyddsdispens.

    Enligt strandskyddsbestämmelserna är det förbjudet att vidta sådana åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Muddring utförs ofta på grund av att området utgörs av grunda mjukbottnar. Dessa är samtidigt en typ av livsmiljö som är ekologiskt viktiga och känsliga för störningar, dvs. av värde att bevara från strandskyddssynpunkt. Restriktivitet bör därför gälla för sådana åtgärder, särskilt om det rör enskilda intressen.

    Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

    Läs mer:
    • På vår webbplats om strandskyddsförbuden och allmänt om strandskyddet
    • Läs gärna också om Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 11 kap 9 och 12 §§ miljöbalken (1998:808)
    • 7 kap 18 § miljöbalken

14. Gäller strandskyddet även inom detaljplanelagd mark?

    Muddring och utfyllnad av ett vattenområde är vattenverksamhet som normalt kräver tillstånd från miljödomstolen.

    Om du kan visa att det är uppenbart att inga enskilda eller allmänna intressen skadas, så krävs dock inget tillstånd. Är du osäker bör du kontakta länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet.

    Om du får tillstånd till vattenverksamhet från miljödomstolen behövs ingen separat strandskyddsdispens. Om det inte krävs tillstånd till vattenverksamhet i det enskilda fallet ska du söka strandskyddsdispens.

    Enligt strandskyddsbestämmelserna är det förbjudet att vidta sådana åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Muddring utförs ofta på grund av att området utgörs av grunda mjukbottnar. Dessa är samtidigt en typ av livsmiljö som är ekologiskt viktiga och känsliga för störningar, dvs. av värde att bevara från strandskyddssynpunkt. Restriktivitet bör därför gälla för sådana åtgärder, särskilt om det rör enskilda intressen.

    Detta är Naturvårdsverkets förslag till tolkning av gällande regler. Andra myndigheter och domstolarna kan göra andra bedömningar. Rättstillämpningen kan föranleda att Naturvårdsverkets tolkning ändras. Frågan och svaret är tänkta som ett stöd för tolkning av miljöbalkens regler. Den som tillämpar en lagstiftning måste alltid göra det slutliga övervägandet själv av vad som kan vara en korrekt tillämpning.

    Läs mer:
    • Om strandskyddsförbuden och allmänt om strandskyddet
    • Läs gärna också om Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 11 kap 9 och 12 §§ miljöbalken (1998:808)
    • 7 kap 18 § miljöbalken

15. Gäller alltid 100 m strandskydd?

    Nej. Hundra meter är den generella zon som gäller enligt lag. Den gäller både på landsidan och vattensidan om strandlinjen. Men det finns situationer där det generella strandskyddet inte gäller:

    • Strandskyddet gäller inte inom områden som ingick i detaljplan (eller snarare dess föregångare stads- eller byggnadsplan) före 1975. I enstaka fall kan ändå länsstyrelsen ha fattat beslut om att strandskyddet delvis ska gälla.
    • Länsstyrelsen har oftast upphävt strandskyddet för delar av områden som detaljplanelagts efter 1975. Det har skett på kommunens och gäller framför allt för kvartersmark, vägområden och industriområden.
    • Länsstyrelsen kan ha fattat beslut om att upphäva strandskyddet inom områden som uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften. Det krävs starka skäl för att få upphäva strandskyddet. Länsstyrelse eller kommun kan upplysa om vilka områden det gäller. Många länsstyrelser har beslutat om generella undantag för vissa vattenområden. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning uppfyller många av dessa beslut inte kravet på att områdena uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften. Därför är det oklart vilken juridisk betydelse besluten har.
    • Strandskyddszonen kan ha utvidgats ända upp till 300 meter på land- eller vattensidan eller båda genom ett beslut av länsstyrelsen. En utvidgning får beslutas om den behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften, dvs. att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet.

    Läs mer:
    • Här kan du läsa mera om strandskydd på vår webbplats

     

16. Grannen har fått dispens för att bygga ett hus som inte alls passar in i bebyggelsemiljön, på mark som inte alls är lämplig för byggnation. Får man verkligen göra det enligt strandskyddsbestämmelserna?

    När myndigheten (länsstyrelsen eller kommunen om denna övertagit ansvaret) bedömer en dispensansökan enligt strandskyddsbestämmelserna tittar den bara på de frågor som rör strandskyddets syften. Dessa är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

    Husets utseende och de marktekniska förutsättningarna för att få bygga bedöms när man söker bygglov hos kommunen men inte vid en strandskyddsdispens. Som granne kan du överklaga bygglovet.

    LÄS MER:

    • Om strandskydd på vår webbplats
    • Om vad ett dispensbeslut bör innehålla

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 7 kap 13 § miljöbalken (1998:808)
    • 8 kap samt 13 kap 2 § plan- och bygglagen (1987:10)
    

17. Får man fälla träd inom ett strandskyddsområde?

    Det beror på om det gäller skogsbruk eller inte. Strandskyddsbestämmelserna gäller nämligen inte för åtgärder som behövs inom skogsbruket, till exempel att avverka skog.

    I alla andra situationer är trädfällning i princip inte tillåtet. Det är förbjudet att vidta åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.

    Vill man ändå fälla enstaka träd krävs dispens från länsstyrelsen (eller kommunen om denna övertagit ansvaret), såvida strandskyddet inte är upphävt.

    Läs mer

    • Om strandskydd och om strandskyddsförbuden på vår webbplats.

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 7 kap 16–18 §§ miljöbalken (1998:808)
    

18. Får jag överklaga en strandskyddsdispens som min granne fått?

    1) Om du "bara" är granne så har du inte har rätt att överklaga ett strandskyddsbeslut. Det har Miljööverdomstolen slagit fast. Det beror på att strandskyddet ska tillvarata så kallade allmänna intressen. Det är därför staten, i egenskap av Naturvårdsverket, som har rätt att överklaga sådana beslut. Även natur- eller miljöskyddsorganisationer (med mer än 2 000 medlemmar som varit verksamma i Sverige minst tre år) får överklaga en strandskyddsdispens.

    2) Om du däremot har ett ägande- eller nyttjandeintresse (t.ex. servitut) som berör den aktuella fastigheten, har du rätt att överklaga en beviljad dispens.

    3) Om din granne också sökt bygglov för samma åtgärd som rör strandskyddsdispensen har du som granne rätt att överklaga bygglovet till länsstyrelsen. Det framgår av plan- och bygglagen.

    Läs mer

    • Om strandskydd på vår webbplats
    • Skydd av områden, miljöbalken kapitel 7

    Tillämpliga bestämmelser:
    • 16 kap 12–13 §§ miljöbalken (1998:808)
    • 8 kap samt 13 kap 2 § plan- och bygglagen (1987:10)